Juridisk Fråga...

Mina frågor gäller:
1) stöld och förskingring. Vad är preskriptionstiden om man är misstänkt för dessa två
brott?
Har sökt information men det har visat sig vara krångligare att tyda informationen än väntat.
Om anmälan gjordes år 2002 och myndigheterna inte har lyckats delge åtal hitills hur räknas preskriptionstiden då?

Är det fram tills åklagaren väcker åtal, från att åtal väcks eller tills dess man blir dömd?

Hur länge kan de egentligen fösöka delge en person innan de lägger ner fallet?

2) Befinner man sig utomlands och har hållit sig undan delgivning, vilka uppgifter syns i passkontrollen när man gör en inresa till Sverige igen?
Finns risken att man kan bli delgiven just då vid passkontrollen eller måste delgivningsmannen som har utsetts få tag på dig?

Kort sagt vad är risken att åka på en delgivning på flygplatsen?

Vore mycket tacksam för svar från någon eller några som verkligen är insatta i dessa saker.


MVH
Anders

Hmmm...vad anleder frågan? :-)

35 kap.Brottsbalk (1962:70):
1 §
Påföljd må ej ådömas, med mindre den misstänkte häktats eller erhållit del av åtal för brottet inom
1. två år, om å brottet ej kan följa svårare straff än fängelse i ett år,
2. fem år, om svåraste straffet är högre men icke över fängelse i två år,
3. tio år, om svåraste straffet är högre men icke över fängelse i åtta år,
4. femton år, om svåraste straffet är fängelse på viss tid över åtta år,
5. tjugofem år, om fängelse på livstid kan följa å brottet.

4 §
De i 1 § bestämda tiderna skall räknas från den dag brottet begicks.
Om vid bokföringsbrott, som ej är ringa, den bokföringsskyldige inom fem år från brottet har försatts i konkurs, fått eller erbjudit ackord eller inställt sina betalningar, skall tiden räknas från den
dag då detta skedde. Om den bokföringsskyldige inom fem år från brottet blivit föremål för skatte- eller taxeringsrevision, skall tiden räknas från den dag då revisionen beslutades. Lag (1996:659).

6 §
I intet fall må påföljd ådömas sedan från dag som i 4 § sägs har förflutit
1. fem år, om å brottet ej kan följa svårare straff än böter och tid för ådömande av påföljd för brottet bestämmes enligt 1 § 1,
2. femton år, om i annat fall än i 1 sägs å brottet ej kan följa fängelse över två år,
3. trettio år i övriga fall. Lag (1971:964).
Är brottet att anse som grovt rån skall dömas till fängelse, lägst fyra och högst tio år.

När det gäller böter för dessa brott så är det en minst lika komplicerad historia...


För att utveckla det hela lite ytterligare så kan jag berätta att det finns brott som i princip inte har någon preskibtionstid, t.ex övergrepp mot barn. Mn kan ju tänka sig att ett sådant brott inte kommmer i dagsljus förrän brottsoffret känner sig moget att berätta om såna traumatiska saker. Det finns fall där åtal väckts 40 år efter att brottet begicks.